Ordlista

Statsskick

Statsskick är formen för hur en stat organiseras. De olika statsskicken brukar delas in i olika kategorier. Sverige är en parlamentarisk monarki eftersom vi har en monark, en kung, men makten ligger hos ett folkvalt parlament, Riksdagen. Republik är ett annat vanligt demokratiskt statsskick där ett land har en folkvald president.

Parlamentariskt

Parlamentariskt betyder att det finns en folkvald församling, i Sveriges fall Riksdagen, som stiftar lag. De som valts till Riksdagen representerar folket man talar därför om en representativ demokrati.

Opinionsbildning

Med opinionsbildning menas att förmå människor att få, behålla eller förändra en viss uppfattning i en eller flera frågor.​

Den svenska folkstyrelsen

Den svenska folkstyrelsen är liktydigt med den svenska demokratin

Den offentliga makten

Med den offentliga makten menas möjligheten att bestämma över all verksamhet inom de offentliga organen, dvs. av staten, kommuner, landsting och dess myndigheter, är offentlig verksamhet.

Maktens utövande

Med makten utövande menas hur möjligheten att bestämma över den offentliga verksamheten i praktiken.

Rättsskipning

Med rättsskipning menas att en domstol beslutar eller dömer i ett enskilt fall.

Kommunala förvaltningsmyndigheter

Kommunala förvaltningsmyndigheter är myndigheter som bereder och/eller verkställer politiska.

Det allmänna

Det allmänna är ett samlingsbegrepp för allt som syftar till stat, landsting, kommun och deras anställda. Privata företag eller organisationer omfattas inte av begreppet.

Samfundsliv

Samfundsliv syftar till en organiserad religiös gemenskaps verksamheter.

Rättssäkerhet

Det finns ingen entydig definition av begreppet rättssäkerhet. Begreppet brukar anses innebära att lagen ska tillämpas lika för alla och att den ska vara förutsägbar och effektiv samt ge skydd mot övergrepp.

Konstitution

Är de regler som styr en stats statsskick dvs. om staten är en republik eller monarki, när vall ska hållas m.m. Även grundläggande rättigheter brukar omfattas av ett lands konstitution.

Konvention

Bindande internationella överenskommelser brukar kallas konventioner.

Regeringsformen

Regeringsformen är en av Sveriges fyra grundlagar. I regeringsformen regleras statsskicket dvs att Sverige är en demokrati, en rättsstat och att domstolarna ska vara opartiska. I regeringsformen regleras också många av våra grundläggande rättigheter.

Successionsordningen

Successionsordningen är en av Sveriges fyra grundlagar. Successionsordningen reglerar tronföljden dvs. Vem som ska bli landets nästa kung eller drottning.

Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen

Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är två av Sveriges fyra grundlagar som särskilt reglerar yttrandefriheten. Tryckfrihetsförordningen reglerar tryckta skrifter medan yttrandefrihetsgrundlagen reglerar yttrande som görs i visuella och audiella medier dvs. TV och radio samt på internet. Här hittar man viktiga regler som förbudet mot censur, offentlighetsprincipen och meddelarfriheten.

Riksdagsordningen

Riksdagsordningen innehåller regler för riksdagens arbetsformer, t.ex. hur sammanträdena i kammaren ska gå till, hur förslag till riksdagen ska göras, förberedas och beslutas om och hur utskotten ska tillsättas. Riksdagsordningen var tidigare en grundlag men är idag ett mellanting mellan en vanlig lag och en grundlag.

Europakonventionen

Europakonventionen är en europeisk konvention med mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Enskilda kan klaga till en särskild domstol, Europadomstolen, om de anser att t.ex. Sverige har brutit mot Europakonventionen. 1995 blev Europakonventionen svensk lag och den kan därför åberopas inför svenska myndigheter och domstolar. Europakonventionen är inte en grundlag men anses ha ett högre skydd än en vanlig lag. Till exempel står det i regeringsformen att inga nya lagar får stiftas som strider mot Europakonventionen.

Integritet (Personlig integritet)

Inom fri- och rättighetsjuridiken används begreppet integritet för att beskriva varje människas personliga sfär som andra inte får inkräkta på hur som helst. Kränkning av den personliga integriteten kan ske på fysisk väg (våld, tvång, aga) eller psykisk (förnedring, diskriminering, indoktrinering). Inom juridiken talar man om den enskildes privatliv och familjeliv.

Kroppslig integritet

Kroppslig integritet innebär att den egna kroppen är skyddad från oönskade ingrepp. Ibland används begreppet fysisk integritet.

Frihetsberövanden

Innebär att en person inte kan röra sig fritt i ett land. Fängelsestraff, tvångsvård och förvar av utlänningar som ska utvisas är exempel på frihetsberövanden som får förekomma.

Samtycke

Samtycke innebär inom juridiken ett medgivande som kan befria någon från ansvar för en handling eller som krävs för att en handling ska vara laglig. T.ex. krävs samtycke för vård eller vid samlag.

Landsförvisning

Landsförvisning innebär att en person tvingas lämna ett land.

Missgynna

I diskrimineringssammanhang används begreppet missgynnande för att beskriva att en person lidit en negativ konsekvens på något sätt.

Diskriminering

Inom juridiken formuleras diskriminering lite olika i olika regelverk. Gemensamt för de olika formuleringarna är att de syftar till att skydda från att personer särbehandlas eller missgynnas utan godtagbara skäl vilket innebär ett avsteg från principen att lika fall ska behandlas lika.

Brottsförebyggande

Brottsförebyggande innebär att något syftar till att förhindra brott.

Minoritet

Inom juridiken syftar begreppet minoritet oftast till en etnisk, religiös eller kulturell grupp i samhället som är i minoritet.